Ofta sitter jag bredvid valplådan och tittar på de små änglar medan de äter eller sover. Jag klappar de försiktigt på huvudet, på ryggen eller på deras små tassar. Deras päls är så mjuk och glänsande. Ser jag att någon av dem gör någonting nytt försöker jag ta fram kameran så fort det bara går och ta ett foto. Eftersom allt skall gå så fort och ljuset ofta är otillräckligt för att kameran skall kunna fokusera blir det färdiga resultatet oftast mindre bra. Så de flesta foton raderar jag direkt. De få foton som möter mina minimikrav lägger jag upp…