• Pojkarna igen

    Leonardo är den som morrar mest, nafsar mest och är, än så länge, busigast av bröderna.

  • E.

    Nästan alltsedan de små har blivit födda har jag grubblat över deras kommande avvänjning. Hur gamla skall de vara när man börjar? Vad är bäst att börja med? Hur stora portioner skall man ge de? Ja , många fler frågor snurrar i mitt huvud och tro inte att det är lätt att läsa sig till svaret då det finns lika många svar på dessa frågor som det finns böcker skrivna i ämnet. Så när E. berättade att hon kunde hälsa på oss den 14:e februari blev jag jätte glad. E. är en mycket erfaren uppfödare av italienare som har varit…

  • Ett mirakel

    Nu när pojkarna har blivit lite större har jag skapat några rutiner. En av de är att strax innan jag släcker lampan för natten lyfta upp var och en av de och önska de god natt. Igår kväll, när jag lyfte upp Tizian, eller Tiziano, som han egentligen kommer heta, möttes jag inte, som hittills, av stängda ögonlock utan av en grumlig blick. ”Han har börjat öppna ögonen!” for det ur mig. Som tur är väckte jag inte tjejerna för klockan var mycket och vi skulle upp tidigt. Nu hade jag lite svårt att släppa lillgubben – jag ville så…

  • Snart…

    Ibland när jag tittar på en valps stängda ögon kan det se ut som att den försöker att blinka. Det går så fort att jag efteråt har svårt att förstå om det verkligen var en ”stängdaögonblinkning” på gång eller om det var en synvilla. Men snart, kanske redan imorgon, kommer deras ögonlocken att börja öppna sig. Och jag väntar, med kittlande spänning, på ögonblicket då våra blickar kommer att mötas för första gången. Jag är rädd att jag kommer ha svårt att hålla tillbaka glädjetårar. Tizians, Leonardos, Raffaellos och Michelangelos ben har blivit så starka att de, om än i…

  • Registrering på g.

    Idag har jag skickat registreringspapper till Neros ägare och tillika uppfödare för påskrift. Fick lämna namnrutorna tomma. Men visst har jag tänkt på namn Lejnox! Har bara aldrig förr haft så svårt att namnge någon. Tjejernas namn var klara långt innan de ens var födda. Alla mina andra hundars namn nästan likaså. Men dessa små busars namn… det är en helt annan sak. Antar att det har att göra med att jag istället för bara ett namn nu måste hitta på fyra namn som måste passa ihop och med valparna. De skall helst börja på samma bokstav och, om möjligt,…

  • Imorgon får vi finbesök

    Imorgon, lördag, kommer vi få fint besök. Ni kan gissa att vi är minst lika nyfikna på de som vi tror att de är på oss. =)

  • Framsteg

    Idag har det hänt saker. Jag såg en av valparna kissa själv utan att Anja behövde slicka på den. Den försökte resa sig på mycket ostadiga ben och väl på benen stelnade den till och kissade. Alltså har den andra perioden i valparnas liv börjat. För min del innebär det att jag from idag kommer behöva alla tidningar jag kan komma över. Det andra som hände är det som bilden visar. En av valparna, den förstfödde, somnade i min famn. Känslan jag upplevde när den la sig till rätta och borrade nosen i min tröja för att därefter sucka tungt…

  • Mysig ro har infunnit sig här hemma

    Vi har ”blivit vana” vid att ha fyra pojkar i familjen. Än så länge gör inte dessa småttingar så mycket väsen av sig och trots att de är fyra olika individer så är de extremt lika till sättet. Deras största passion är att berusa sig på mammans mjölk. Var och en av de är beredd att krypa tvärs över valplådan och klättra över eller knuffa undan sina syskon bara för att få tag i mammans bästa spene. Efter att ha druckit sig mätta på detta livets smakfulla elixir drömmer de belåtet. Även om vi älskar denna lugna tillvaro så är…

  • En svettig händelse

    Idag har valparna varit med om ett stort äventyr… Det har matte med, kan jag försäkra… Det var dags för fösta kloklippning. Snacka om vilket precisionsarbete det är att klippa de ca tre millimeter långa klor. Jag hade gärna sluppit… Men det kunde inte vänta längre. Klorna hade blivit så pass långa och jag ville inte riskera att Anja skulle få några rivmärken på magen.

  • Tiden går fort

    Tiden går fort… Mina svarta diamanter har fyllt en vecka igår. Det innebär att om ca två veckor så kommer vi börja ta emot besök. Blivande valpköpare, släkten, vänner och tjejernas skolkompisar. Det är någonting speciellt med valpar och alla vill hälsa på. Undrar om uppfödarna brukar gå upp i vikt under valptiden? Det blir ju en hel del fika…