Idag har valparna varit med om ett stort äventyr… Det har matte med, kan jag försäkra… Det var dags för fösta kloklippning. Snacka om vilket precisionsarbete det är att klippa de ca tre millimeter långa klor. Jag hade gärna sluppit… Men det kunde inte vänta längre. Klorna hade blivit så pass långa och jag ville inte riskera att Anja skulle få några rivmärken på magen.

Tiden går fort… Mina svarta diamanter har fyllt en vecka igår. Det innebär att om ca två veckor så kommer vi börja ta emot besök. Blivande valpköpare, släkten, vänner och tjejernas skolkompisar. Det är någonting speciellt med valpar och alla vill hälsa på. Undrar om uppfödarna brukar gå upp i vikt under valptiden? Det blir ju en hel del fika…

Det är snökaos i Skåne… Det är snökaos på min täppa… Under alla dessa år som vi har bott här har det aldrig förr snöat så mycket. Nu är det snödrivor på hela täppan och det ligger säkert 20 cm snö vid altandörren. Anja vägrar gå ut. Hon springer till dörren, tvärnitar när hon ser all snö, och, innan jag hinner blinka, så har hon återigen lagt sig i sängen. Hoppas denna bild kan hjälpa er få en ungefärlig uppskattning av valparnas storlek.

Kan man se att de har blivit större? ;o)

När vi hämtade Anja så fick vi valphalsband och koppel med henne. Modellen var nätt och söt och hade snabblås. Först tänkte jag att jag skulle köpa ett nytt halsband och koppel men när jag insåg hur praktisk den modell som vi fick med henne var och hur fort valparna egentligen växer så ändrade jag mig. Vi slet på det fina kopplet och halsbandet med stolthet. Nu när Anjas valpar har blivit födda tyckte jag att det hade varit roligt att låta de få det allra första halsbandet och kopplet härifrån. Sentimental som jag är, blev jag superglad när jag…

Ofta sitter jag bredvid valplådan och tittar på de små änglar medan de äter eller sover. Jag klappar de försiktigt på huvudet, på ryggen eller på deras små tassar. Deras päls är så mjuk och glänsande. Ser jag att någon av dem gör någonting nytt försöker jag ta fram kameran så fort det bara går och ta ett foto. Eftersom allt skall gå så fort och ljuset ofta är otillräckligt för att kameran skall kunna fokusera blir det färdiga resultatet oftast mindre bra. Så de flesta foton raderar jag direkt. De få foton som möter mina minimikrav lägger jag upp…

Valparna har blivit tre dagar gamla nu och har även börjat lägga på vikten. Jag mår bra igen och har haft tid att smälta in den förändring valparnas födelse har inneburit. Det går inte att beskriva hur fantastiskt det kändes att få vara med om valparnas ankomst. Det måste upplevas. Att få se mamman öppna hinnorna valpen föddes i och se den nyfödda dra sitt allra första andetag, det glömmer man inte. I det ögonblicket, när man fortfarande inte vet om valpen lever, då står tiden helt stilla. Men så drar den luft i lungorna för första gången i sitt…

Det är oerhört spännande att få vara med om en valps liv redan från födseln och jag slutar inte fascineras. Här är några bilder på de sovande små mirakel… Största överraskning hittills fick jag när jag hörde en valp morra i sömnen. Vid tidpunkten för drömmen var den endast några timmar gammal och hade, således, en ytterst begränsad erfarenhet av livet. Allt den hade varit med om var födseln och kampen för mat. Dessutom hade den aldrig sett världen den lever i. Jag fann hans drömmande oerhört fascinerade och jag kan inte låta bli att undra vad det är den…

Här kommer en hälsning från fyra små välmående underverk och en trött men glad Anja. En febrig matte lovar höra av sig till alla som har visat sitt intresse så fort hon har blivit bättre.